BIOVÄRMEGUIDE
May 20, 2018 | Author: Anonymous | Category: N/A
Short Description
Download BIOVÄRMEGUIDE...
Description
BIOVÄRMEGUIDE Va r m t o c h s k ö n t . • Dimensioneringsanvisningar för biovärmeanläggning • Ariterm biovärmeprodukter • Måttritningar
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 Ariterm Oy 4 Naturlig och förnybar energi som är inhemsk 4–7 Projektering och dimensionering av biovärmeobjekt 8–9 Ett välprojekterat biovärmesystem 10–13 Biobrännare 14 Matarutrustningar för bränsle 15–17 Bränsleförråd och bottenkonstruktioner 18–19 Styrautomatik Arimatic för biovärmesystem 20–21 Skydd mot bakbrand 22–23 Biopannorna i Arimax 300-serien 24–27 Pannorna Arimax Bio 120–3 000 kW 28–29 Biovärmecontainrar 30 Högeffektanläggningar 31–33 Tillvalsutrustningar 34–45 Systembeskrivningar för Ariterm Tekniska data och beställningsexempel
2
ARITERM ÄR EN INHEMSK TILLVERKARE AV UPPVÄRMNINGSSYSTEM Företagets huvudprodukter är centralvärmepannor avsedda för produktion av värme och varmt tappvatten, biobränslesystem och helhetslösningar. I det breda modellsortimentet finns flera moderna uppvärmningslösningar för villor, lantgårdar och större bostads- och industrifastigheter. ARITERM deltar intensivt i utvecklingen av värmebranschen i intimt samarbete med branschens olika organisationer och med myndigheterna. Vi använder oss också av ett certifierat ISO 9001-kvalitetssystem, med vars hjälp kvalitetsnivån säkerställs i alla faser av verksamheten. Dessutom följer företaget ett certifierat miljösystem enligt ISO 14001-standarden. Alla Ariterm Oy:s pannor tillverkas enligt tryckkärlsdirektivets (PED) H- eller H1-modul. Som ett tecken på detta har alla pannor ett CE 0424-märke, vars användningsrätt har beviljats av Inspecta Tarkastus Oy. Dessutom har Ariterm Oy ett giltigt ASME-certifikat för tryckbärande anordningar, som möjliggör försäljning av produkterna också till den nordamerikanska marknaden.
3
NATURLIG OCH FÖRNYBAR ENERGI SOM ÄR INHEMSK
Flis är spån som huggs ur träd. Råvaran till flis kan utgöras av hela träd, avverkningsrester eller annat träavfall. Flisens kvalitet är av stor betydelse för hur bra systemen fungerar. Skogsflis har de bästa egenskaperna för energiproduktion.
Den moderna biovärmen är ett tryggt och ekonomiskt sätt att sköta uppvärmningen. De högklassiga biovärmelösningar som utvecklas och tillverkas av Ariterm Oy erbjuder ett effektivt och tillförlitligt sätt att utnyttja inhemska energikällor; skogsflis, träpellets, briketter, stycketorv och biomassor från åkrar.
Stycketorv är det biobränsle som förnyas långsammast av de vanligaste biobränslena. Det är mest ekonomiskt om man ser till priset, men kräver i motsvarande grad mer underhåll av användaren. Därför lämpar torv sig bäst som bränsle i större biovärmeanläggningar. Torv kan också eldas i form av pellets, torvpellets. Då lämpar sig torv bra även i mindre biovärmeanläggningar.
De inhemska källorna av värmeenergi stärker för varje år sin ställning inom finsk uppvärmning. Orsakerna till detta är enkla; bl.a. är skogsflis, träpellets och stycketorv förnybara, miljövänliga, inhemska och ekonomiska energikällor, och en övergång till dessa minskar utsläppen av svavel- och växthusgaser till atmosfären. De uppfyller kraven på hållbar utveckling som man idag ställer på energikällor för uppvärmning.
Träpellets är ett bränsle som är inhemskt, har jämn kvalitet och ett högt värmevärde. Träpellets tillverkas genom pressning av sågspån och kutterspån. Råvaran kommer huvudsakligen från företag inom den mekaniserade skogsindustrin. Vid framställning av pellets används inga tillsatsämnen, och därför är de lika miljövänliga som flisat trä.
Den moderna biovärmen är lättskött och i hög grad automatiserad, varvid den egna arbetsinsatsen för drift och underhåll av värmesystemet har kunnat minimeras. Denna utveckling har också gett upphov till en ny företagsform, värmeföretag, med en lokal företagare som säljer värme producerad med bioenergi till sina kunder.
Träbriketter liknar till sin sammansättning pellets, men är betydligt större till storleken. På grund av sin större storlek lämpar sig träbriketter i första hand för anläggningar av en större storleksklass (> 500 kW).
Som en inhemsk energikälla ingår trä som en naturlig del av uppvärmningen i Finland. Trä i olika former uppfyller utmärkt kriterierna för en bra energikälla: trä är miljövänligt och förnybart och ger i praktiken energi helt utan föroreningar. I dag växer det mera trä i de finska skogarna än vad som används; av trä som lämpar sig för energiproduktion lämnas årligen över 15 miljoner m3 oanvänt.
Spannmål i olika former är ofta tillgängliga på jordbruk. Spannmålens förbränningsegenskaper skiljer sig dock mycket från träbränslen. Andelen aska är upp till tio gånger så hög och askans smältpunkt är låg. Användning av spannmål som bränsle ökar rengörings- och underhållsarbetet avsevärt. Spannmålens lämplighet som bränsle måste alltid övervägas fall- och utrustningsspecifikt.
Stycketorv
Flis
Träpellets
Träbriketter
PROJEKTERING OCH DIMENSIONERING AV BIOVÄRMEOBJEKT Denna Biovärmeguide är avsedd att vara en vägledande projekterings- och installationsguide för aktörer som sysslar med projektering och anskaffning av biovärmeanläggningar. Vid planering av en ny biovärmeanläggning kan man gå tillväga enligt schemat nedan: Värmeeffektbehovet beräknas (toppeffekt kW)
Det totala energibehovet för ett år beräknas (kWh)
Typ av ränsle väljs (flis, pellets, stycketorv, trä)
Storleksklassen på årsförbrukningen av bränsle beräknas (lös-m3)
4
Bränslets lagringsvillkor och utrymmesbehov klarläggs
Utrustningens utrymmesbehov klarläggs (samarbete med tillverkaren)
En lämplig uppvärmningsutrustning väljs (typ, effekt, fabrikat)
Värmeeffektbehov Fastighetens totala värmeeffektbehov sammansätts av byggnadernas värmeförluster, ventilationen och förbrukningen av varmt tappvatten. Som riktvärden för effektbehovet kan värdena i tabellen här intill användas, när objektet är en ny/gammal bostadsbyggnad. Värmeeffektbehovet i olika typer av service-, produktions- och kreatursbyggnader måste bestämmas fallspecifikt, eftersom värmeförlusterna är mycket olika, bl.a. beroende av isolering, använd temperatur, ventilation, användning av vatten, öppning av stora dörrar osv. Om inga byggnadstekniska data finns tillgängliga, kan vid bestämningen av effektens storleksklass t.ex. användas värdet 20 W/rm3. Effektbehovet för varmvattnet kan vara betydande under kort tid. Exempelvis kräver en vanlig dusch effekten 30 kW.
Varmluftskanalernas effektförluster är ganska små. För moderna, välisolerade kanaler är värmeförlusterna ca 20 W/meter. Frågan bör kontrolleras med kanaltillverkarna. Nya bostadsbyggnader Gamla bostadsbyggnader
18 W/rm3 25–30 W/rm3
Räkneexempel I gammal bostadsbyggnad i gott skick yta
200 m2
takhöjd
x 2,60 m
byggnadsvolym
= 520 m3
Värmeeffektbehov 520x25 W
13 kW
Beräkning av värmeeffektbehov (toppeffekt) Exempel 2. RADHUS + SKOLA
Exempel 1. LANTGÅRDSOBJEKT
• En gemensam värmecentral för ett relativt nybygt radhus med sex lägenheter och en skola
Bostadsbyggnad
Bostadsbyggnad (nybyggt radhus)
Yta 200 m2 Takhöjd 2,60 m 3
Byggnadsvolym 200 x 2,6 = 520 m
Byggnadsvolym 1 100 m3 Värmeeffektbehov 1 100 x 20 W
13 kW
Värmeeffektbehov 520 x 25 W 13 kW
Skolbyggnad
Maskinhall
Byggnadsvolym 3 000 m3 Värmeeffektbehov 3 000 x 30 W
Yta 300 m2 Hallens invändiga höjd 3 m Byggnadsvolym 300 x 3 = 900 m3
22 kW
90 kW
Varmluftskanaler
20 kW
Uppskattade effektförluster (200 m varmluftskanal, 20 W/m)
Värmeeffektbehov 900 x 22 W Ladugård
4 kW
Varmt tappvatten Behov av extra värme under vintersäsongen
25 kW
Radhus: uppskattad toppförbrukning 80 kW Skola: uppskattad toppförbrukning 75 kW Förbrukningstopparna kortvariga (max. 155 kW), 80 kW reserveras och resten lånas från uppvärmningssidan. Pannan utrustas med en 150 kW värmeväxlare för tappvatten
Varmluftskanaler Uppskattade effektförluster (50 m lång varmluftskanal, 20 W/m)
1 kW
Toppeffektbehov
Varmt tappvatten Två duschar, effektbehov 60 kW. Effektbehovet är kortvarigt och behöver inte beaktas separat, utan pannan förses med en tillräckligt effektiv tappvattenslinga. Toppeffektbehov
80 kW
196 kW
OBS! En korrekt bedömning av effektbehovet utgör grunden för ett välfungerande uppvärmningssystem! Man bör ovillkorligen diskutera med experter, eftersom en korrekt dimensionering gör att man undviker onödiga investeringar och säkerställer en oklanderlig funktion hos systemet.
59 kW
Under sommaren med många viloperioder är det viktigt att se till att draget är tillräckligt. Om tillräckligt bra drag (30 Pa) inte kan garanteras, bör man installera en undertrycksstyrd rökgasfläkt i utrustningen. I en anläggning utrustad med fläkt finns det möjlighet att anpassa skorstenens höjd efter omgivningen.
stort. Den fuktigare flisen i sin tur skall man elda på sommaren. Fuktigare flis kräver längre driftperioder per producerad värmeenhet och på så sätt kan man utnyttja biobrännarens egenskaper på bästa sätt. Genom att förkorta viloperioderna kan både verkningsgraden och driftsäkerheten förbättras.
Bränslets (flis) fuktvariationer kan utnyttjas genom värmebehovets säsongsmässiga variation. Det lönar sig att elda torr flis med bra värmevärde under vintern då värmeeffektbehovet är
5
Totalt energibehov under ett år Den totala årliga energiförbrukningen påverkar valet av förbränningsteknik och bränsle. I våra exempel är den totala årliga energiförbrukningen av den storleksklass som anges i tabellen.
Rökgasmängden blir också större och pannans dragmotstånd ökar. Då ökar rökgastemperaturen och mindre värmeenergi tas till vara. I tabellen nedan visas fukthaltens inverkan på årsförbrukningen av flis i exempelfallet 2 (radhus + skola: det totala energibehovet är 205 000 kWh).
Exempel 1. LANTGÅRDSOBJEKT Bostadsbyggnad
34 000 kWh/år
Maskinhall
15 000 kWh/år
Ladugård
25 000 kWh/år
Varmt tappvatten
8 000 kWh/år
Totalt
82 000 kWh/år
37 000 kWh/år
Varmt tappvatten
18 000 kWh/år
Skolbyggnad värmeförluster
30 000 kWh/år
Totalt
Fukthalt 30 %
årsförbrukning 310 lös-m3
Fukthalt 50 %
årsförbrukning 450 lös-m3
Fukthaltens inverkan på dimensionering och val av skorsten Då pannan körs på nominell effekt med dimensionerande bränsle är rökgasmängden konstant. Om fuktigare bränsle används, ökar bränsleförbrukningen och rökgasmängden. Detta bör också beaktas vid dimensioneringen av skorstenen och en eventuell rökgasfläkt.
120 000 kWh/år
Varmt tappvatten
årsförbrukning 270 lös-m3
När flisens fukthalt ökar från 20 till 50 %, blir förbrukningen mer än 1,5 gånger högre!
Exempel 2. RADHUS + SKOLA Bostadsbyggnad värmeförluster
Fukthalt 20 %
205 000 kWh/år
Val av bränsle De vanligaste bränslena är flis, stycketorv, pellets och sågspån. Valet av bränsle påverkas åtminstone av följande faktorer: tillgång, transporter, lagring och torkning.
Effektens och rökgasens beroende av flisens fukthalt Rökgastemperatur (˚C)
Rökgasens temperatur
500
Om flis eller stycketorv används som bränsle, måste man kontrollera bränslets huvudsakliga fukthalt och dess variation. En bra målsättning är att bränslets fukthalt inte ska överskrida 40 % i biobränslesystem med en effekt under 1 000 kW. När det gäller flis måste man också beakta faktorerna som påverkar lagringsegenskaperna.
50 % 400
n. 2,7 im3/MWh
Jämförelse av energiinnehållen i olika bränslen
300 3
Stycketorv 1 300 kWh/lös-m Pellets 3 150 kWh/lös-m3
30 %
Lätt eldningsolja 10 000 kWh/lös-m3
0
5000
20 %
200
10000
Bränslets fukthalt %
40 %
Flis 850 kWh/lös-m3
10 %
Bränslets fukthalt Med den moderna förbränningstekniken brinner även fuktigt bränsle, men när fukthalten ökar stiger bränsleförbrukningen kraftigt och pannans underhållsbehov ökar. Fuktigt bränsle brinner ofullständigt, sotar och ger mera aska.
n. 1,1 im3/MWh
100
20
30
40
50
60
70
80
90 100 110 120
Effekt %
Använd effekt i förhållande till pannans nominella effekt (%)
Vid mycket fuktig flis (> 40 %) rekommenderar vi att utrustningen dimensioneras större än den nominella effekten. Avdunstningen av fukt under förbränningsprocessen kräver energi och för att uppnå samma måleffekt måste utrustningen överdimensioneras.
Rökgaskurvan ärJu uppmätt vid fliseldning. fuktigare bränsle man använder 10 %-kurvan motdesto sämre verkningsgrad får man. Avläsningsanvissvarar i praktiken användning av träpellets. Bränslekonsumptionen ökar. ning: Vid tvärstrecket belastas utrustningen med bränsle med torrare bränsle desto varvid rökgastemperaturen är fukthalten 20 %Juvid 100 % effekt, bättre verkningsgrad. ca 180 ˚C. Bränslekonsumptionen sjunker. 6
Årsförbrukning av bränsle Med olika bränslen uppgår årsförbrukningen i våra exempelobjekt till de följande teoretiska bränslemängderna: Bränsle
Lantgård
Radhus+skola
Pellets
30 lös-m
3
70 lös-m3
Stycketorv
70 lös-m3
170 lös-m3
Flis
110 lös-m3
270 lös-m3
Olja
3
8,2 m
20,5 m3
Säsongmässiga variationer i bränsleförbrukningen Man bör observera att när systemet dimensioneras för den erforderliga toppeffekten kan bränsleförbrukningen under den varmaste tiden av året sjunka till en tiondel eller mindre.
Val av biobrännare och biopanna Brännar- och panneffekten väljs i allmänhet efter den beräknade toppeffekten, om inga andra värmekällor används.
Kännetecken på en bra panna En brännare som förbränner fullständigt och effektivt kräver en panna som på effektivast möjliga sätt kan överföra värmen från brännarens heta rökgaser till pannvattnet. • en konstruktion med stående konvektionsdel (förlänger serviceintervallen) • lätt att rengöra • låg rökgastemperatur (130–180 ˚C vid nominell effekt) • tillräcklig eldyta (en förutsättning för att värmen effektivt ska överföras till pannvattnet) • tillräckligt hög tryckklass (gör det möjligt att använda en tillräckligt hög temperatur) • pannans vikt (indikerar dimensioneringen av eldytorna, hur robust konstruktionen är, pannans livslängd)
I våra exempelfall väljs för lantgården brännaren och pannan med en nominell effekt på 60 kW och för radhuset/skolan 200 kW. Brännarens och pannans effekter anges som nominella effekter, dvs man bör få ut en effekt på 200 kW från en kombination i vilken brännaren och pannan har effekten 200 kW. Vid val av biobrännare och biopanna bör du uppge för din utrustningsleverantör toppeffektbehovet (kW) för din fastighet och vilka bränslen som huvudsakligen används. Uppge också variationen i bränslets fukthalt (t.ex. flis 25-40 %).
Tryckkärlsdirektiv Tillverkningen av värmepannor omfattas för närvarande av tryckkärlsdirektivet (PED). Direktivet gör det möjligt att tillverka pannor av hög kvalitet inom olika kravnivåer.
Biobrännaren och pannan utgör en helhet, som bör fungera sömlöst tillsammans. Ariterms biobrännare och biopannor är från början konstruerade att bilda en kompatibel enhet. Effekter, kopplingar och olika anslutningar passar ihop utan problem och det viktigaste, förbränningsresultatet, är av högsta klass.
Grundnivån är en nivå som överensstämmer med s.k. god verkstadspraxis. Produktionen förutsätter inte extern kvalitetssäkring. Pannorna som tillverkas på denna grundnivå har en konstruktionstemperatur på max. 100–110 ˚C, och produkten får inte förses med en CE-märkning som hänvisar till tryckkärlsdirektivet. Temperaturen finns inpräglad på pannans tillverkningsskylt.
Kännetecken på en bra biobrännare • hög temperatur på lågan = pellets 1 100 ˚C, flis 1 000 ˚C, stycketorv 950 ˚C • låg luftfaktor, t.ex. under 1,4 (en hög luftfaktor minskar verkningsgraden) • små utsläpp av kolmonoxid (CO-utsläpp), värden under 500 ppm (eller 0,05 %) • små utsläpp av kväveoxider (NOX) • brett driftområde (t.ex. 20–100 %) • tillräckligt skydd mot bakbrand (säkerhet)
Tillverkningsnivån med högsta kraven är nivån enligt tryckkärlsdirektivets H- och H1-modul. Pannorna som tillverkas enligt denna mest krävande nivå har konstruktionstemperaturerna 120 ˚C (1,5 bar) / 135 ˚C (4 bar) / 150 ˚C (6 bar) / 175 ˚C (10 bar). En produktion som överensstämmer med den mest krävande tillverkningsnivån förutsätter en kontinuerlig extern kvalitetssäkring och tillverkaren beviljas ett separat certifikat för tryckbärande anordningar för produkter enligt H1-modulen.
Bränslestandarder EN14961-1 Fasta bränslen. Kvalitetskrav på och kvalitetsklasser för bränslen.
Alla Ariterm Oy:s pannor tillverkas enligt den mest krävande nivån. Som ett tecken på detta har alla Arimax-pannor en CE 0424-märkning som övervakas av Inspecta Tarkastus Oy. 7
ETT VÄLPROJEKTERAT BIOVÄRMESYSTEM
Modell av ett fungerande biovärmesystem
Delarna i ett biovärmesystem
Bränslelager med skrapförråd
Påfyllning av bränslelagret med frontlastare
8
Paluuyhde
Omsorgsfull projektering ger ett bra resultat Grunden för ett fungerande, ekonomiskt och lättskött biovärmesystem är en omsorgsfull projektering. Innan man börjar bygga ska man utreda effektbehovet, välja utrustning och lösningar för bränslelagring utgående från det valda bränslet samt bestämma hur service och underhåll ska fungera, automatiseringsgraden och brandsäkerheten. Vi rekommenderar att man anlitar professionell hjälp vid projekteringen. När det gäller brandsäkerheten lönar det sig att kontakta de lokala brandskyddsmyndigheterna så tidigt som möjligt. Då får man myndighetens godkännande av brandskyddslösningarna redan på projekteringsstadiet. Ofta installeras värmesystem i en befintlig byggnad, men det lönar sig att också överväga en separat värmecentral eller en lösning med en färdigbyggd värmecontainer.
Nyckelfaktorer vid projekteringen är bl.a. • dimensionering av effekten, alstring av topp- och reserveffekten • enkelt underhåll (passage till sotningsluckor m.m.) • placering av luckor och brännare • bränsleförrådets storlek och påfyllningssätt • typen av matare och transportörer i bränsleförrådet och deras dimensionering • nivån på skyddet mot bakbrand • automatiseringsgrad och eventuell fjärrövervakning • automatisk asktömning • rökgasfläkt och/eller rökgasrenare
Expansionskärl
Skorsten GSM-larm Fjärrstyrning och kontroll via internet
Bakbrandsskydd x2 • AVTA • pulsstyrd släckningssystem
Automatsotning Anslutning för framledning Returanslutning
Rökgasfläkt
Rökgas renare
Matarskruvar för bränsle (förrådskruv, brännarskruv)
Biobrännare med fläktar
Asksockel
9
Askskruv
Askkärl
HAKEJET BIOBRÄNNARE | 40–300 kW
HakeJet är konstruerad främst för fliseldning. Dess öppna, halvcirkelformade brännarhuvud är tillverkat av gjutjärn. Detta gör rostret mycket hållbart och ger det lång livslängd. Tack vare det keramiska brännarvalvet får lågan tillräckligt hög tempera-
tur och förbränningen blir fullständig. Brännaren kan utrustas med automatisk tändning, som genomförs med en varmluftsfläkt. HakeJet-brännaren är nästan helt inskjuten i pannans eldstad och spar därför utrymme i pannrummet. Det kan vara av avgörande betydelse när man förnyar ett uppvärmningssystem i befintliga utrymmen.
Keramiskt brännarvalv
Trapproster av gjutjärn
Brännarhuvudet MiniJet 40 med en fläkt för förbränningsluft HakeJet har separata fläktar för primäroch sekundärluft
Särskilt för eldning med flis HakeJet lämpar sig utmärkt för lantgårdar och andra objekt som har god tillgång till flis. Flisanvändning underlättar i hög grad effektiv skogsskötsel och som energikälla är flisen miljövänlig och förnybar. Flis får man antingen från flisproducenter i den närmaste omgivningen eller genom att göra sin egen flis. HakeJet sedd bakifrån
HakeJet är kompatibel med Arimax biopannor och matarsystem. Rekommenderad maximal fukthalt för flis är 40 %.
Brännarens huvudmått HakeJet
40 kW
60 kW
80 kW
120 kW
150 kW
200 kW
250 kW
300 kW
mått C (mm)
358
515
605
705
825
905
980
1 080
diameter D (mm)
220
330
370
410
450
500
550
600
vikt (kg)
25
67
88
103
125
169
208
260
HakeJet-biobrännarna är kompatibla med Arimax biopannor. Adapterflänsar för rektangelformade brännaröppningar finns tillgängliga från fabriken. C
ØD
10
BIOJET BIOBRÄNNARE | 60–1 000 kW
BioJet har testats hos VTT och underskrider de strängaste utsläppsgränserna för närvarande (EN303-5): Verkningsgrad 90 %, kolmonoxid CO 150 mg/Nm3, partiklar 30 mg/Nm3, kolväteföreningar OGC 1 mg/Nm3.
Vid utvecklingen av BioJet-brännarens vattenkylda brännarhuvud har Ariterm utnyttjat den bästa tillgängliga kunskapen från forskningen och användarna. BioJet är i första hand avsedd för träpellets, men även briketter och flis kan användas. Vattenkyld mantel Keramiskt brännarvalv Trapproster
BioJet i drift
BioJets egenskaper BioJets roster är hållbart med en lång livslängd. Mantelns vattenkylning håller temperaturen konstant mellan drift- och viloperioderna. Det keramiska brännarvalvet höjer lågans förbränningstemperatur upp till 1 100 grader. Separata fläktar för primär- och sekundärluft möjliggör en optimal luftfördelning, vilket ger en låg luftfaktor (under 1,4) och alla rökgaser förbränns mycket omsorgsfullt.
Utrustningen fungerar också bra vid låg belastning, det användbara effektområdet är 20–100 %. Exempelvis erhölls verkningsgraden 90 % med pannan Arimax Bio 300 kW och pellets som bränsle vid nominell effekt, och 85 % vid låg belastning.
Det segmenterade rostersystemet kan hantera temperaturväxlingar och temperaturbetingade rörelser ännu bättre än tidigare och förlänger därmed brännarens och rosterns livslängd.
Brännaren kan utrustas med automatisk tändning.
BioJet 700 och 1000 som enbart är avsedda för pelletsanvändning är utrustade med tre fläktar för förbränningsluft.
Brännarens huvudmått (4 bar) BioJet mått C (mm)
60 kW
80 kW
120 kW
150 kW
200 kW
250 kW
300 kW
400 kW
500 kW
700 kW
1 000 kW
330
420
520
630
710
790
880
1 030
1 260
1 265
1 535
mått E (mm)
190
190
190
190
190
190
190
190
190
190
190
diameter D (mm)
335
375
415
460
510
560
630
710
710
852
852
vikt (kg)
84
106
143
201
280
330
420
519
605
780
920
BioJet-biobrännarna är kompatibla med Arimax biopannor. Adapterflänsar för rektangelformade brännaröppningar finns tillgängliga från fabriken.
E
C
ØD
11
MULTIJET BIOBRÄNNARE | 40–1 500 kW
Smidig användning av biobränslen Ariterms MultiJet-biobrännare är konstruerad för att användas med flera olika bränslen. Lämpliga bränslen är bl.a. flis av olika slag, trä- och torvpellets, stycketorv samt olika bränslen från åkrar. MultiJet är försedd med ett rörligt roster, som gör att bränslet blandas effektivt på rosterytorna. Det rörliga rostret förbättrar överföringen av askan från brännarhuvudet till pannans askutrymme, framför allt vid bränslen som innehåller mycket aska. Rostrets drivenhet är en hållbar ställmotor med lång livslängd eller hydraulik på de större brännarna (500–1 500 kW). Frammatningen av bränslet görs med ett matarsystem med två skruvar, som utgör en väsentlig del av utrustningens konstruktionsmässiga brandskydd. Brännaren har två (
View more...
Comments